‹‹ Tillbaka

Fiske i Sjaunja Av Bo Westerlund, Malmberget Sommaren 2002 var lite eljest än andra somrar, ovanligt torr och varm, myggsurret som man vant sig ska komma efter midsommar lyste med sin frånvaro och allra tydligast märktes det djupt inne i myggens kungarike Sjaunjamyren. 1:a veckan i Juli anlände vi, Bosse, Ulf, Peter och lillgrabben Mattias, till detta Europas största myrkomplex. Bilen parkerades i närmsta dikesren och en 4 km vandring (fågelvägen) hägrade. Att hitta till sjön är svårt för det finns ingen stig att gå efter och terrängen är ganska svårorienterad. Några referenspunkter finns knappast och den täta skogsvegetationen på första etappen innan man kommer ut på myren försvårar det ännu mer. Men tack vare den nederbördsfattiga denna sommar var det ändå ganska lättvandrat. Sjön vi ska till ligger mitt inne i en så kallad skogsö mitt ute på myren och just innan skogsbältet börjar är det som allra sankast, så har man lyckats klara sig ända hit utan att plurra så kan man ge sig på att man får stövlarna fulla 20 meter från fast mark. Fiskbeståndet i sjön består i huvudsak av gädda i alla storlekar och vikter samt av storvuxen abborre. Wobblers i allehanda kulörer hade inhandlats före färden plus några burkar mask och lite spinnare så vi var väl förberedda När vi äntligen nådde fram till sjön hade klockan redan hunnit bli 01.30 på natten. Trötta, hungriga och blöta av svett kunde vi ändå inte låta bli att prova svinga våra spön. Resultatet uteblev inte, några smågäddor nappade på en gång men storleken var inte precis något att skryta över, troligtvis låg storgäddorna och snarkade. Vid morgonfikat dagen efter smet Mattias iväg och efter några minuter kunde vi höra skrik och skrän nerifrån sjön. När vi kom fram till stranden såg vi en liten palt ivrigt viftande och vevandes med spö och rulle. Ute i sjön såg vi plogvågen närma sig land med rekordfart och utav bara farten hade en 5 kgs gädda landats. Så var den fiskedagen räddad för vår yngste deltagare. Vi andra gick inte heller lottlösa, ett tjugotals gäddor på allt från 20 gram (ungefär lika stora som våra wobblers) till 3 kg fångades och släpptes tillbaks för att få växa till sig. En abborre på ca 1.5 kg fick vi också plus några till i mindre storlek, dom sparades för att senare rökas. Fördelen med att fara till abborr- och gäddvatten är att man aldrig blir utan fisk, perfekt om man har otåliga småbarn med sig. Till nästa gång blir det att inhandla en GPS så man slipper hålla på att irra runt i skogen med kompassnålen pekandes åt alla håll... // Bo Westerlund Besök gärna min hemsida: Fiskekompassen ›› Tack Bosse.